Klaralinnea

Åh herre, här har jag ju inte varit.... På dynglänge. Sorry mates. Igen. Denna upprepande ursäkt utan förbättring får mig att känna mig som en douchebag som ger falska löften.

 

 

Iallafall. Har ju hänt göööörmycket i mitt icke cyber-spaceiga livet faktiskt. Tro det eller ej.

 

 

Hetast just nu är väl kanske att jag tidigare ikväll tappade ner min bilnyckel i en brunn på Paulinas parkering.

Paniken som uppstår där ni, den är inte nådig. Efter regn kommer sol som man brukar säga, och jag kunde inte sluta skratta.

 

När vi först skulle bända upp brunnen med alltifrån järnpinnar till spännrämmar så kände jag bara "det här kommer aldrig gå."

Men jodå, tillsut fick vi loss gallret och nästa del i processen kunde ta vid: Att försöka fiska upp nyckeln, och det var FAN I MIG lättare sagt än gjort. Herre min skapare att det ska vara så svårt. En 1 m djup grumlig brunn med gytja i botten. Hur svårt ska det va?

Vi satt där, Paulina och jag med diverse verktyg och försökte få upp nyckeln utan resultat. Tillslut blev det så mörkt att vi fick ta Paulinas bil hem till mig och hämta pannlampor och annan utrustning.

 

När klockan började närma sig elva och jag suttit och försökt få tag på nyckeln i vad som kändes som en evighet utan resultat och luktade mer avlopp än brunnen itself så tänkte jag precis ge upp, när nyckeln helt plötsligt hade fastnat på magneten som vi tejpat fast på en pinne som vi grävde runt med i sörjan.

 

Lyckan då alltså. Den var obeskrivlig.

Hej!